Ulla Britta Ramklint har skrivit Fem kvinnor som förändrade världen som består av korta biografier om fem spännande kvinnor (finns att köpa här och här). Hon har skrivit med glimten i ögat och på ett lättillgängligt sätt blandat fakta om personen med historiska fakta. De fem kvinnorna är: skådespelerskan Sarah Bernhardt, arabienexperten Gertrude Bell (hade aldrig hört talas om henne förut, men spännande med en intelligent och kunnig kvinna. Och att få lite bakgrundshistoria till konflikten i mellanöstern), Coco Chanel (såg filmen Coco - Livet före Chanel för något år sedan, vilken var väldigt bra), Agnes von Krusenstjerna (stor svensk författare som skrev utmanande om kvinnor, klass och sex under 1900-talets början. Led av den psykiska sjukdom som på den tiden kallades hysteri. Som vanligt kan jag inte låta bli att undra över hur många av dessa symtom som inte berodde på psykisk ohälsa, utan istället var en naturlig reaktion på den tidens kvinnoroll) och Dorothy Parker (är min gamla favorit och vars namn nästan kom med på min boktatuering. Underbara noveller och intelligenta dikter. Detta kapitlet upplevde jag som det bästa).
Tyvärr haltar språket ibland, vilket förstör nöjet med läsningen något. Och jag kan sakna andra framstående kvinnor från denna epok som också lämnade ett stort avtryck på världen, som till exempel Florence Nightingale (kan rekommendera Åsa Mobergs välskrivna biografi om denna dam som skapade sjuksköterskeyrket, finns här och här).
Tyvärr haltar språket ibland, vilket förstör nöjet med läsningen något. Och jag kan sakna andra framstående kvinnor från denna epok som också lämnade ett stort avtryck på världen, som till exempel Florence Nightingale (kan rekommendera Åsa Mobergs välskrivna biografi om denna dam som skapade sjuksköterskeyrket, finns här och här).
Hittade den här intressanta debattartikeln om hatet mot feminister som jag tyckte var väldigt välskriven. Speciellt den logiska kopplingen mellan olika sortera förtryck och hur många sprider sitt hat anonymt, men inte vågar stå för det i dagsljus.
Någon som däremot inte skäms för sina åsikter är psykiatrikern Thomas Jackson. För några år sedan var han expert i regeringens utredning om apatiska flyktingbarn och hävdade, tvärt emot vad den erkända forskningen visat, att dessa barn inte alls mådde dåligt utan tvingades att simulera av sina föräldrar. Idag har han, enligt bland annat Aftonbladet och DN, gått med i Svenskarnas Parti (den något mer rumsrena varianten av Nationalsocialistisk Front vars mål var att avskaffa demokratin). Skrämmande och skamligt! Frågan är om man bör arbeta inom vården när man har sådana åsikter. Man kan väl knappast se den unika personen och bemöta denne därefter om man inte kan se förbi hudfärgen (oj, ursäkta mig! Ras är ju irrelevant nu för tiden. Det är ju "kulturtillhörigheten" som är den stora stötestenen - för vi genetiska svenskar är ju en homogen grupp som är exakt likadana...).
Om man istället är intresserad av att vidga sin förståelse för andra och deras omständigheter så kan man läsa om Zeiny Ebros liv. Jag är också 32 år. Det hade lika gärna kunnat vara jag...


Inom feminististrörelsen finns både högerfeminster och vänsterfeminister. Dessa olika grupper har haft olika mål när det gäller att uppnå jämställdhet. Högerfeministerna vann rätt starkt när klassperspektivet försvann till förmån till könsperspektivet, de frågorna som de drev hårt hade mindre att göra med att ändra ekonomiska förhållanden för kvinnorna i samhället utan koncentrerade sig mera på 50% kvinnor som chefer etc (alltså kosmetiska frågor). Det är därför inte konstigt att många kvinnor inom arbetsklassen känner sig främmande för feministernas paroller som handlar om annat än de frågor som borde vara aktuella, t ex kommunalarbetarna och sjuksköterskornas (där de flesta är kvinnor) löner. De procent av cheferna som är kvinnor är inte bättre än sina manliga kollegor (det är en fråga om maktmänniskor vilket inte har med kön att göra).
SvaraRaderaMånga korkade extremfeminister undrar ofta varför män inte kan ta kritik mot mansrollen och kritik mot alla män i "mäns våld mot kvinnor". Precis som att även även invandrare tar det personligt om man påstår sig kritisera "invandrarkultur och inte alla invandrare" om man diskuterar "invandrares brottbenägenhet". De allra flesta män är inte våldsbenägna och har ingen negativ maskulinitet eller mansroll, precis som de allra flesta invandrare aldrig begår brott. De ror i samma båt som t ex Sverigedemokraterna, men skyller på olika grupper,
Tack för ditt långa svar (även om det bara var en kopia rakt av från din blogg utan något direkt samband med det jag skrev).
RaderaJag är ingen extremfeminist. Jag vill bara inte tvingas in i en roll bara för att jag är kvinna. Jag ser mig själv som en person, inte ett kön. Och jag antar att de flesta killar känner likadant. Sen håller jag med om att olika klasser prioriterar olika saker. Och som sjuksköterska är jag definitivt för ökade löner för oss!
Mahatma! är en fantastiskt underhållande och upplysande bok!
SvaraRaderaOch feminismen är kidnappad av fiender till det feminina, som den kom till för att värna (därav namnet). En diaboliskt snillrik kvinnofälla, helt enkelt.
Och så har vi den där Thomas Jackson. Jisses. Man måste beundra en man med ett sådant civilkurage, oavsett vad man tror och tycker om hans ställningstaganden i övrigt. Och han är inte ens pensionär. Har han fått ett arv eller så?
Tror inte att feminismen kom till för att värna det feminina. Det som ses som feminint/maskulint, har många slagit fast, är sociala konstruktioner som ändrar sig beroende på tidsepok och plats. Feminismen ifrågasätter att kvinnor behandlas sämre än män bara för att de är kvinnor. Jag kan inte se hur lika rättigheter kan vara en kvinnofälla.
RaderaKan hålla med om att det finns ett slags mod i att Jackson står för sina åsikter även om det är djupt tragiskt med tanke på att hans åsikter har påverkat avvisningsbeslut och utsatta barns liv.
Tycker också att Mahatma! är bra, men tyvärr kommer det hela tiden andra böcker emellan. Men snart ska jag ta tag i den och läsa ut den.
Så du anser att man ska ha åsiktsregistrering? Lika osmakligt det ju.
SvaraRaderaJag anser definitivt inte att man ska ha åsiktsregistrering (och blir ganska nyfiken på hur du kunnat tolka det jag skrev som det). Jag antar att det var stycket om Jackson du syftade på. När man läser till ett vårdande yrke, oavsett om det är undersköterska, sjuksköterska eller läkare, så ingår det kurser där man diskuterar etik, människosyn och värderingar. I sitt yrke möter man hela tiden människor som är annorlunda än en själv, oavsett om det gäller kultur, personlighet, klass, åsikter, sexuell läggning eller annat, och då är det viktigt att vara medveten om hur ens egna åsikter och fördomar påverkar vården man ger dem. För Hälso- och Sjukvårdslagen slår ju fast att alla har rätt till en god vård. Jag är bara tveksam till hur man ska kunna ge en god vård om man är rasist. Och speciellt inom psykiatrin där vi möter personer som flytt från de mest fruktansvärda upplevelser. Hur ska man kunna ge dem god vård om man anser att de överdriver eller ljuger?
Radera