Jag har alltid varit svag för George Harrison. När jag var mindre och såg A hard days night-filmen så tyckte jag att han var snyggast av beatlarna och älskade hans torra humor (kolla in de härliga citat från honom som finns här). Men när jag blev äldre och lärde mig mer om vem han var så kunde jag inte låta bli att beundra honom. Han var verkligen en häftig person!
George Harrison föddes 1943 i Liverpool och är sprungen ur arbetarklassen. Alla som har lite koll på klassskillnaderna i Storbritannien på den tiden (och så kanske det är nu också?) förstår att det innebar att hans möjligheter var ganska begränsade. Tanken var att han skulle bli elektriker och han hann till och med börja som lärling inom detta yrke.
När han var i tolvårsåldern hörde han Elvis Presley´s Heartbreak Hotel och förälskade sig i rockmusiken. Han var fascinerad av gitarrer och fick av sin mamma pengar att köpa en liten akustisk gitarr så att han kunde börja spela trots att de hade ont om pengar. George fick kämpa för att lära sig, men han övade envist tills han kunde spela perfekt. Han räknas nu som en av världens bäste gitarrister genom tiderna (nummer 11 enligt Rolling Stone).
Han träffade den äldre Paul McCartney i skolan och via honom blev han 1958 medlem i John Lennons band The Quarrymen. Det bandet förändrades både vad gäller musikstil och medlemmar och blev till slut The Beatles som knappast behöver någon närmare presentation. Via dem var George med och påverkade en hel generation. Han introducerade indisk musik och framför allt instrumentet sitar för den breda massan. Hans låtar som till exempel Don´t bother, Within you without you, Something, While my guitar gentliy weeps och Here comes the sun är klassiker.
All things must pass var ett trippelalbum som släpptes 1970 och det var Georges första egna arbete efter splittringen från Beatles. Låtarna hade han börjat skriva redan 1966 och på skivan deltog bland annat Bob Dylan, Eric Clapton och Ringo Starr. Den fick mycket goda recensioner och blev den kommersiellt främsta soloskivan under hans karriär.
2001 släpptes en remastrad version av albumet med några nytolkningar av låtarna och på dem är Georges son Dhani Harrison med och spelar piano och sjunger.
Jag älskar verkligen den här skivan och återkommer hela tiden till den. Dessutom har den djupa titeln förevigats på insidan av min överarm. Albumet är så välgjort och håller så hög klass att den passar för alla tillfällen!
Run of The Mill:
Ballad of Sir Frankie Crisp (Let it roll):
Första augusti 1971 arrangerade Harrison Consert for Bangladesh i New York's Madison Square Garden för att samla in pengar till svältande flyktingar. Den var den första i sitt slag och visade vägen för Live Aid och liknande evenemang. Bob Dylan, Eric Clapton, Ravi Shankar, Badfinger, Ringo Starr med flera deltog och det kom över 40 000 personer.
George Harrison grundade också produktionsbolaget Handmade Films för att hjälpa Monty Python-gänget att finansiera filmen Life of Brian. Fortfarande fantastiskt rolig trots att jag sett den massor av gånger.
Harrison var viktig för uppkomsten av bandet The Tarveling Wilburys som bestod av honom, Bob Dylan, Jeff Lynn, Tom Petty och Roy Orbinson. De träffades nämligen 1988 i hans garage för att göra en extrainspelning till hans soloskiva, men låten blev så bra att skivbolaget bad om en fullängdare. Kanske inte så konstigt...
George Harrison var vegetarian från 1968 och fram till sin död. Till skillnad från Paul McCartney och hans avlidna hustru Linda som gjort mycket för djurrättsfrågan så var George mer privat med sin övertygelse.
"The thing that repelled me about eating meat was the idea of killing animals. But the main issue is that it's not healthy and not natural." - George Harrison
Trailern för Martin Scorsese´s dokumentär Living In The Material World om George Harrison (den är jättebra!):
Han drogs till hinduismen och ISKCON (International Society of Krishna Conciousness) och var anhängare till Paramahansa Yogananda. Ett citat av George förekommer på baksidan av dennes självbiografi Autobiografi of a yogi, vilken ses som en klassiker bland den andliga litteraturen.
"All religions are branches of one big tree. It doesn't matter what you call Him just as long as you call. Just as cinematic images appear to be real but are only combinations of light and shade, so is the universal variety a delusion. The planetary spheres, with their countless forms of life, are naught but figures in a cosmic motion picture. One's values are profoundly changed when he is finally convinced that creation is only a vast motion picture and that not in, but beyond, lies his own ultimate reality." -- George Harrison
George Harrison avled 2001 av strupcancer. Hans sista ord var "Love one another". Hans kropp kremerades och spreds av hans familj i Ganges.
"As long as you hate, there will be people to hate." -- George Harrison


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar